Jag ar 80 ungefar

Jag har länge vetat att baddmadrasser inte ar vanligt på Irland (eller Australien), men jag trodde att de existerade! Vi sover alltså direkt på resaren! Man kan kanna varje fjäder göra sitt avtryck på huden. Den senaste tiden har både jag och Lemmy varit väldigt trötta, trots att vi far tillräckligt med sömn. Men som vi alla vet, det ar inte kvantiteten utan kvaliteten som räknas. Varje morgon stiger vi upp som ett gammalt par. Vi haller oss i väggarna och pustar och stönar, och ojar oss över värk i leder och muskler. Vi har givetvis pratat om att köpa en ny madrass, men sen kom hela Sligo-historien upp och vi tyckte inte att det var lönt. Nu börjar det dock bli outhärdligt och i morse kollade vi i Argos-katalogen... men det finns liksom inga vanliga, mjuka, skona baddmadrasser. Lemmy fattade inte vad jag pratade om. "Vad menar du? En madrass utan fjädrar?? Det ar nog något svenskt." Kanske det, men ibland vore det ju super om resten av världen tog efter Sverige lite, eller hur!? Planen ar nu att köpa det tjockaste täcket vi kan hitta och hoppas att vi sover bättre i framtiden!

Internationell middag

I helgen traffades nagra stycken fran jobbet for att dela med sig av sina respektive landers matkultur. Det ar faktiskt svarare an man kan tro att laga svensk mat i Dublin. Savida man inte vill traska runt halva stan och gora allting fran grunden. Jag kande mig lite lat och gick till Morton's i Ranelagh, som ar en hyfsat valsorterad butik och som gommer en del svenskheter. Jag gick in och borjade leta helt enkelt. Jag gick forst och letade efter sill.... bara rollmops (tysk motsvarighet). Jag hittade tunnbrod:




gravad lax:



och sa var det det dar med ansjovis.. ansjovis som vi kanner den oversatts "tinned sprats cured in brine" har, och ar inte sa latt att fa tag i. Deras ansjovis ar det vi kallar sardeller. Mycket komplicerat Tank vilken huvudbry de maste ha haft over detta i Bryssel. Vi kanske inte far kalla inlagd skarpsill for ansjovis langre?! I vilket fall som helst kopte jag sardeller:




och torkad dill och graslok:




Med mina svensksubstitut blev det alltsa tunnbrodsrullar. En med laxfyllning och en med ansjovis.. forlat, sardellfyllning.

Vi at alltsa en massa god mat hela kvallen. Jag kommer inte ihag namnen pa ratterna, men en ungefarlig beskrivning:

Irland - irish stew
Italien - spenatpaj
Spanien - potatistortilla och sangria
Indien - kyckling masala och ris med grejer i
Tyskland - schnitzel med potatissallad
Brasilien - skaldjursgryta med ris
Grekland - en kaka som jag inte riktigt kan beskriva
Frankrike - vin och ost


Jag tror att jag fick med allt... och gott var det!!

flersprakigt TP

Igar hade vi spelkvall. Carina, Deirdre och Jonny kom och halsade pa. Vi spelade orginal-TP (6:e upplagan, valdigt manga fragor om baseball, amerikansk fotboll och amerikanska presidenter), dansk 20-ars jubileumsutgava och svenskt musik-TP i fickformat.... samtidigt. For forsta gangen satt vi ute pa baksidan av vart hus. Det var mysigt, men det blev morkt och till slut var det svart att lasa fragorna. Vi flyttade in och till slut vann Carina, tatt foljd av Lemmy. Jag hade inte en suck. Jag kan valdigt lite om baseball helt enkelt!

Bisarrt mode

Hur tänkte man har?? Bisarrt!

Las mer pa:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1487083.svd

Nya celler med praktisk lada

Idag har mina nya celler kommit!!
Jag skulle ga och trana och nar jag kom ner i foajén stod den lilla gra ladan dar och skrek ut "levande celler", "kyl inte! hall i rumstemperatur", "medicinskt material, hog prioritet", "biologiskt material" osv. Det ar nastan sa att man inte ser skogen for alla traden...

Jag tog ladan och akte till Rathgar, dar vi har ett litet labb i anslutning till St Luke's Hopital. De dar etiketterna visade sig vara ganska effektiva anda. Nar jag gick pa trottoarerna (som ar valdigt tranga i Dublin) gav alla mig jattemycket utrymme. Trots att det inte fanns nagon "biohazard-symbol" pa ladan. Jag sager bara det: "Slang er i vaggen barnvagnsmarodorer! Den har ladan ar mycket effektivare!!"

For att forklara mig lite.... i Dublin anvander manga barnvagnar for att komma fram. Oftast finns det ett barn i vagnen, men inte alltid. De ar skoningslosa! De gar ratt ut i gatan, de kor over fotter, de vajer INTE! For ett par veckor sen sag jag en mamma med en sulky (med ett barn i) som stod med framhjulen nedanfor trottoaren i en kurva dar sikten ar dalig, det ar trangt, bilarna kor fort och vaaaldigt nara trottoaren.... Jag holl andan, det kom en bil, flyttar hon sig?? Nahe!! Bilen vajer. Det dar ar spanning man kan vara utan pa vag till jobbet!

TV ut, bredband in

Vi har haft betal-TV i nastan tre manader utan att betala, men nu ar det over. Ett par kaneler funkar, men ar lite snoiga. Sa ar det. Ingen mer TV. Jag har skaffat bredband istallet. Antligen! Mobilt med kontantkort... sa de behovde inte veta var jag jobbar, var jag bodde forra aret, hur mycket jag tjanar och sa vidare. Trots det kande jag mig som en 17-aring som ska forsoka kopa folla (det betyder folkol, mamma.... och pappa). Killen i affaren ville bara veta namn, adress, telefonnummer och fodelsedatum..... den dar sista fattar jag inte riktigt, men anda. Han plockade fram modemet och borjade knappa pa datorn. Jag tankte: "Ge mig det dar j***a modemet och lat mig ga". Till min forvaning fick jag modemet och en rad telefonnummer, ifall jag skulle fa problem med installeringen. Lemmy fnissade lite nar han sag att killen i affaren dessutom hade skrivit sitt namn och nummer langst ner pa listan. Men jag ar ratt saker pa att det numret gar till affaren och att namnet ar dar for att jag ska veta vem jag ska fraga efter nar jag ska ringa och gnalla for att modemet inte fungerar!
For alla er som undrar... nej, jag har inte installerat modemet an. Jag maste frigora lite minne pa datorn forst, annars kommer den att borja brinna.

Ett leende ar bra for sjalen

Glömde en grej. Vi såg en knarkare..... eller en mycket trolig knarkare. Extasy, med referens till hans jättestora leende. I alla fall, han hade blivit haffad av två gardai utanfor "Porterhouse" i Glasnevin. De höll på att skratta ihjäl sig (poliserna alltsa... och de som satt på "Porterhouse's" uteservering). Den har killen kunde liksom inte sluta att skratta och tömde fickorna och la upp innehållet på muren vid kanalen i en prydlig rad. Han tog av sig skor och strumpor under ett hysteriskt fnittrande. Det ar ju skittragiskt egentligen, men jag tror att de flesta i omgivningen bar på ett extacyleende en bra stund efter.

Sondag i Dublin

Helgen var lugn och trevlig. Träffade Jonny och Deirdre på "Foggy Dew" i lördags. Ett for mig oväntat val av pub... men inte hade jag någon aning om hur bra musik de spelade där!! Lemmy och jag lallade hem vid tvatiden hyfsat städade, vilket var planen eftersom vi planerat att turista lite dagen efter.

Vi hade bestämt oss for att göra ett besök till botaniska trädgården. När vi närmade oss O'Connell St såg vi en stoooor kran vid "spiran". Var första tanke var.... aha, de ska äntligen fixa glödlamporna!! Men de verkade tvätta den.... Undrar om det var sa genomtänkt att bygga det där monumentet? Åtminstone sex personer var involverade i rengoringen. Pinnen ar ju trots allt 120 m hög.


Vidare på O'Connell St kommer man till huset som egentligen inte finns. Det har sett ut sa har sen jag flyttade hit förra gången 2003. I nedre vänstra hornet på fotot ser man en herre med Wexford-troja. De förlorade mot Dublin några timmar senare.

Jodå, vi kom fram till botaniska trädgården. (Ar det ett sant har vaxthus du har tänkt dig Linda?)

Vi ar ganska imponerade av trädgården och över att vi har varit i Dublin sa länge utan att upptacka den. Har demonstrerar Lemmy hur liten en hasselnot ar i jämförelse med ett blad från en bananplanta...tror jag.

Hasselnoten var ju forstas inte till oss utan till ekorrarna. Det kryllade av dem och vi kände oss lite som Snovit.... fast det saknades ett par rådjur och ett gäng fåglar att sjunga stammor med.

Hosnuva

Sitter och nyser pa jobbet. Jag har bara pappersarbete for tillfallet och nasan rinner sa fort jag lutar huvudet aningens framat. Tror att jag ska ga tidigt.... trots att jag kom in sent idag. Det ar ju en dag imorgon ocksa, som man kan jobba pa!

Det blev lite sent igar. Vi var pa sta-upp-show pa Laughter Lounge. Det var kul att gora nagot annat an att bara dricka ol. Nagra av Lemmys jobbarkompisar bor i narheten av LL, sa vi foljde med dem hem... och det blev sent.
James ar inte inne idag anda ;) Han fick en dotter igar och ska vara hemma ett par veckor.

Retrospektivt - Midsommar

Midsommar var precis som vanligt. Orovackande gra himmel, min stora familj, midsommarstang, mat for ett helt kompani, ett evigt jagande efter barn som inte tycker att det ar riktigt klokt att ha blommor i haret, knott, akgrasklipparen och en och annan snaps.

Det borjar bli valdigt manga barn.... sa det racker till alla. Lina (min kusin) och jag tycker att det racker sa ;)

Eftersom det ar sa manga barn valde jag att bara lagga upp bilder pa de barn som, i jamforelse med mig, har hogst procent matchande DNA.

Signe och Adam

Hjalmar

Vincent

...och Melker

...som ska fa ett syskon till! Mina systrar har snart fyllt min kvot ocksa!!!

Retrospektivt - Mexiko

Spenderade första kvallen på att prata skit med Stefan. Malu skulle jobba dagen efter och gick och la sig. Det har ar huset som Stefan och Malu bor i:

Och det har ar Malu och Stefan:

Dag nummer två:

Jag och Stefan lallade runt på stan. Sa mycket intryck och sa stort! Eftersom Stefan sa att det inte ar sa bra att ha med sig en dyr kamera i city har jag tyvärr inga foton från den har dagen. I alla fall. I stan fanns ett stort torg, med en gigantisk mexikansk flagga. (Det har fotot tog jag senare, men flaggan ser inte sa stor ut som den faktiskt ar).

Idag var det en konsert där, som en minifestival. Riktigt bra tryck, men jag kommer inte ihåg vad banden hette. Vi gick in i en katedral och fortfarande hördes rockmusiken utanfor. Katedralen var imponerande. Efter en stund kommer en vakt fram och han börjar guida oss genom hela kyrkan, på spanska. Konstigt nog forstar jag ganska mycket. Stefan och jag vet inte riktigt om vi ska ge honom pengar eller inte, men vi bestämde oss till slut for att göra det eftersom ett par "korgossar" cirkulerade oss som hungriga hajar. Vakten sa att det inte var därför han berättat om kyrkan och sa att vi var hans amigos och bad om Stefans telefonnummer. Kulturkrock!

Vi gick upp på balkongen av ett hotell, där vi kunde se ut över torget och därmed höra musiken. Vi beställde margaritas och det började osregna.

På kvallen gick vi till en restaurang som lag väldigt högt upp. Denna restaurang snurrade sa att man under middagen fick se hela stan. Skitlackert! Men med risk for aksjuka!

På lordagen var det dags for fotboll. Sverige-Spanien... men den matchen vill vi nog alla helst glömma Vi muntrade upp oss med rodeo (T-trojan har med fotbollen att göra) :

Efteråt gick vi på en marknad. Det fanns hur mycket som helst som man ville ta med hem, men jag hade inte sa mycket plats i vaskan. Kvallen som skulle bli sen och partyfylld, blev istället tidig och smärtsam. Vi var på ett ställe och beställde in en hink med öl och en liten taco-buffe. Hade valdans ont i huvudet och efter ett par bett av min taco kände jag att det var dags att få lite friskluft. Det hela slutade med en migranattack och en Kajsa puttad i säng. Usch!

Mådde fint dagen efter, men det kändes som att jag hade traningsvark i hjärnan. Vi åkte på en busstur runt stan. Det var skoj. Det finns sa mycket att se. Jag måste helt enkelt komma tillbaka. Vi stannade och tittade på Aztec-ruiner, med tillhörande museum. De hade massa coola prylar där (bl.a. flinta... for de som ar intresserade).

Pa kvallen träffade vi lite vanner till Stefan och Malu och tog ett par öl. Lagom trevligt och inte sa sent. Det var ju dags att packa ihop sig for hemresan trots allt. Jag tog farval av Stefan och Malu med loften om att komma tillbaka snart, tillsammans med Lemmy. Sen var det dags for den laaaaaaaanga resan hem.

På planet till Newark träffade jag en kvinna som livnarde sig på att sälja egentillverkade smycken. Hon skulle hem och hälsa på lite vanner, efter att ha rest runt halva Sydamerika och upp till Mexiko. Jag köpte två armband och ett par orhangen. Hon var jattemysig, men förvandlades till ett amerikanskt monster när vi kom till flygplatsen. Vi var ju som sagt aningens forsenade och nästan alla missade sina flyg. De påstod att det var askvader i Newark och vi fick landa i Cleveland ett tag for att tanka och vänta på besked. Jag tror inte det var något askvader, jag tror de har for tjock trafik på flygplatsen i Newark...

Vi blev ivagbussade till hotell. Jag och hippietjejen åkte i bagaget. I hotellreceptionen stod en man som sa att Gud ville saga något med att flyget var forsenat... Jag säger då det! USA! Jag var lite for trott for bibelstudier och gick och tog en dusch och mejlade Lemmy.

Dagen efter spenderade jag dagen på flygplatsen... och gissa vad som stod på min biljett?

Just det: SSSS!!

Du har blivit slumpvis utvald av en dator for att gå igenom ditt bagage, vi letar bl.a. efter explosiva ämnen. Om Gud vill saga något ar det nog: Talamod, mitt barn, talamod!

Till slut fick jag i alla fall åka Rolls Royce hem!

Retrospektivt - San Diego

Tankte ta tjuren vid hornen och beratta om San Diego:

Jag kom dit pa lordagen. Lagom jetlaggad letade jag upp mitt rum och sen gjorde jag mig bekant med min omgivning. Jag gick bl.a. till ett gigantiskt shoppingcenter. Det var sa stort att det inte var kul. Utanfor var det helt ode, sa jag trodde det var stangt, men det var det sannerligen inte. Som jag redan namnt hade jag lite tajt med pengar under nagra dagar, sa jag kopte bara adaptern som jag behovde for att ladda mobilen. Med lite latt torgskrack gick jag "hem" och ringde room service och kom pa att jag var i USA nar min "lilla" pizza kom till rummet (jag at pizza till frukost ocksa). Har ar en bild fran hotellomradet:

Pa sondagen lyxade jag till det med en stund vid poolen. Jag gick ut stenhart med forberedelser infor konferensen och laste ur "abstract"-samlingen som hade skickats till mig ett par veckor tidigare. Det holl inte sa lange... jag gick over till en Maisie Dobbs-deckare istallet. Pa kvallen samlades vi pa valkomstmingel. Det var sa konstigt upplagt. Ingen halsade valkommen och man gick mest runt och forsokte se smart ut. Traffade nagra svenskar. De var jattetrevliga, men jag gillar inte att hamna i landsmannafallan. Det var fattigt med mat och en del fick bara lite frukt. Jag nappade at mig sa mycket jag kunde. Inte sjutton tankte jag betala for kvallsmat!!

Forsta dagen pa konferensen var spannande. Larde mig massor och jag skulle kunna beratta om allt det dar.... men ar det nagon som ar intresserad av bioelektromagnetism sa kanske vi kan ta det pa tu man hand en annan gang.
Vid dagens slut forsvann alla ner i sina halor.... Jag ar van vid konferensdagar i Dublin, dar man slutar dagen med plockmat och mycket vin. Arligt talat tror jag att det ar vid dessa tillstallningar de smartaste ideerna klacks och de mest bisarra och fruktgivande motena sker. Men som sagt, det var bara att lalla hem. Room service!

Mer presentationer, postrar och semenarier. Borjade bli lite geggig i huvudet. Middag pa kvallen vid poolen. Ett smorigt band spelade. Aterigen var det ingen som halsade valkommen eller styrde upp det hela. Vi tog var mat, drack vart vin och hade trevligt. Har ar nagra av svenskarna jag traffade och Corine, langst till hoger, som bor i Frankrike.




Corine och jag tyckte att vara hjarnor behovde lite vila och vi bestamde oss for att ta oss ner pa stan lite. Vi borjade med stranden (La Jolla).




Vi hade blivit varnade att vattnet skulle vara kallt. Men kan man lita pa folk fran Blekinge och Stockholm? Jag tyckte det var jatteskont och Corine, som kommer fran Guadalupe i Vastindien, tyckte ocksa att det var badvanligt. Strommarna var starka och vi tumlade runt ratt bra i den vassa snackskalssanden och nar det borjade svida lite for mycket gick vi upp ur vattnet.







Nar vi satt dar sag vi ett huvud sticka upp ur vattnet. Det var en sal, eller sjolejon om man ska vara korrekt. Vi gick en bit langre bort och dar fanns massor av sjolejon.




Ett annat djur som det kryllar av i San Diego ar ekorrar:



Det har ar ett annat djur som vi hittade... Det ser ut som en lever i notdjursstorlek och den ror pa sig nar man petar pa den. Den bor nog i havet egentligen. Ar det nagon som vet var det ar for djur eller ar det nagon som har en lever pa rymmen?



Vi gick och at lunch pa ett mexikanskt stalle. Jag tyckte att min mat var jattegod, men Corine tyckte att hennes kyckling smakade flaskkott. Hon madde inte sa bra senare pa dagen...
Vi travade in mot stan och det kandes som att vi var de enda i varlden. Sa himla tomt overallt. Breda harliga trottoarer men ingen som gar pa dem.

Fast det ar val allmant kant att jankarna gillar sina bilar...

Vi tog oss till "Old town", som man forestallde sig skulle vara den gamla delen av San Diego... men det var mer som en hembygdspark. En valdigt stor hembygdspark, med massor av affarer. Det var fint och sa, men det kandes valdigt artificiellt.

Sista dagen pa konferensen var den mest intressanta pa hela veckan.... for MIG.

Jag packade min vaska, bad till gudarna att mitt Visa-kort skulle funka, checkade ut och sa hejda till alla nyfunna vanner. Jag akte till flygplatsen och blev slumpmassigt utvald av en dator for drogtest. Av nagon anledning star det nastan alltid SSSS pa mina biljetter!! Slumpmassigt... HA!

Kande ingen sorg over att lamna landet dar ingenting kostar vad som star pa prislappen och borjade kanna smaken av micheladas i munnen...

Kom fram till Mexiko utan nagra storre problem. Tryckte pa knappen som gav mig gront ljus. HA! Skojar bara! Rott ljus saklart! Den valde mig SLUMPMASSIGT for genomgang av baggage. Stefan vek sig av skratt utanfor glasvaggen och sa senare att han aldrig sett nagon fa rott ljus. HA, HA, mycket roligt!!

Vatten, vatten

Duschen har gått sönder i var dyra lyxlagenhet. Pumpen vagrar!
I svenska oron later det kanske rent livsfarligt att ha en elektrisk pump inne i själva duschutrymmet, men det ar sa det ar.
Det hela ar lite komplicerat... Vi har en varmvattenberedare, som ser ut som en balja, i ett skåp i badrummet. I anslutning till den finns en timer som bestämmer när vattnet ska varmas. Som jag har nämnt tidigare, lever den timern sitt egna liv och man far helt enkelt satta igång varmen en timme innan man duschar for att vara saker på att inte frysa. Vattentrycket ar i allmänhet minimalt och det ar därför vanligt att ha en pump inne i duschen som sätter fras på vattnet. Vi har tur som har en, men första gången jag såg en elektrisk dusch raknade jag med att få en stöt under schamponeringen.
Det har med vatten ar lite spannande överhuvudtaget på Irland. Hur smart ar det t.ex. att ha två kranar i handfatet? Varmt, kallt, varmt, kallt, varmt, kallt! (Jag menar vi lever ju anda pa 2000-talet). Men i koket har vi en blandare... fast... vattnet blandas inte förrän det kommer ut ur kranen. Den bestar nämligen av ett stort ror med ett mindre ror inuti. I ytterroret kommer kallvattnet och i innerroret kommer varmvattnet.
I Sligo kan man inte dricka kranvattnet. Pojkarna på VA skulle rysa om de såg det vattnet. Det kommer att bli jobbigt och ar val den största nackdelen med Sligo hittills. Dublinvattnet ar val ingen höjdare heller, och skulle troligtvis inte klara svensk standard, men man blir inte patagligt sjuk i alla fall.

min supervecka som bara dog

Forsta hela veckan efter semestern. Heltand och full av energi. Hade planerat upp veckan med massor av jobb. Gick ut stenhart i mandags, hade flyt i tisdags, men igar var cellerna doda. Som gronast i ganget far man tips och rad fran alla.... men ocksa ofta motsatta. Min tanke var att borja om fran borjan utan sura miner. Men nagon sa: NEJ, du kanske har fatt en mykoplasmainfektion i cellodlingen! Du maste kolla det forst! (Det ar ju latt!!) En annan sager: Forsok igen, men hall cellerna pa is! En tredje sager: Forsok igen, men hall cellerna i 37 grader hela tiden. En fjarde sager: Det ar nog bast att du vantar lite, i fall det skulle visa sig vara mykoplasma. Musten gick ur mig och jag gick till gymmet och sprang, sen gick jag hem och tjurade ;)
Ska val inte pasta att jag ar helnojd med min situation just nu, men nya celler ar bestallda for sakerhets skull. Mykoplasmakontroll pagar i labbet och jag har ju en hel del skrivbordsarbete att pyssla med.

Sligo

I fredags var jag ute en svang med chefen, dvs James. Nar vi var ensamma med ett par ol sa han att han behovde diskutera en del punkter som skulle paverka min karriar. Jag borjade kallsvettas och trodde att jag skulle fa sparken eller nat. Jag svalde nagra ganger och lat honom fortsatta.
"Du vet det dar jobbet jag sokte for ett tag sen som jag inte trodde att jag skulle fa!? Jo, det ar sa att jag fick det jobbet och kommer att flytta till Sligo i oktober. Du och Luciene (en annan doktorand) maste folja med. Ar det ok med dig?"
Min forsta tanke var: "Jag har fortfarande kvar mitt jobb!! Puh"
Men sen borjade jag tanka pa Sligo... Jag och Lemmy har varit dar en gang, nar Lemmy fyllde 27 och det var paskhelg. Det var helt ode (mest beroende pa att det var pask dock!). Vi har inga jattebra erfarenheter av Sligo... forutom fisken... den var supergod!
Nar hela iden landat lite och jag berattat for Lemmy, borjade det kannas ganska spannande. Det ar jobbigt att bo i Dublin.... och dyrt!
I Sligo ar allt nara, t o m Dublin om man skulle sakna storstadspulsen. Sligo ar kant for surfing och fisk bl.a. Dessutom ar det nara till naturen och man kan ge sig ut och vandra pa helgerna. Men det basta av allt: Vi kan hyra ett helt hus for halften av den hyran vi betalar for var etta och en halva just nu!!!
Alla ni som har tankt att komma och halsa pa... om ni vill se Dublin far ni skynda er, annars ar ni hjartligt valkomna till vastkusten lite senare i ar. Eller ja, vi ar val inte helt frammande for att ta oss till Dublin heller, men vi kan inte erbjuda nagot boende dar efter oktober.

Action pa Focas

Idag har det inte blivit mycket gjort pa jobbet. Nar jag kom i morse satt det en lapp pa grinden som sa att hela bygget var stangt till 11.30. Jag trallade ivag till personalrummet som ligger i ett annat hus och drack kaffe. Snart droppade det in fler Focas-manniskor. Det visade sig att ett av labben exploderat. Ja, alltsa inte hela labbet! Och inte det labbet jag jobbar i, sa jag kunde fortsatta jobba runt lunchtid. Jag och James har fatt en ny forstarkare och vi borjade prova den sa smatt igar.... men den luktar illa. Idag korde vi med den igen och den luktar verkligen illa. Brand plast ungefar. Vi luktar illa nu!
Eftersom alla ar lite nojiga just idag fragar folk om det brinner igen nar man gar forbi.
"Nej det ar bara jag!"
Gud nade den som vagar yttra ett visst blondinskamt!!

Hemma

Antligen ar jag hemma och tillbaka pa jobbet.
Kom hem igar och jag och Lemmy spenderade kvallen med god mat och slappande. Idag har jag tinat upp lite celler som jag ska doda nasta vecka. Hall nu tummarna for att de inte ska bli kontaminerade!
Till alla er jag inte traffade i Sverige: Det blev lite tajt med tid! Ses nan annan gang!
Ikvall blir det bio sa jag drar nu!